Välkommen till Orsa Besparingsskog!
Orsa Besparingsskog bildades 1879 för att skapa välstånd för bygden och ägarna. Besparingsskogen har genom åren haft och har fortfarande ett mycket stort och viktigt inflytande i bygden och fungerar på många sätt som en motor som garanterar folket i bygden välstånd och en fortsatt positiv utveckling i framtiden.
Idag har Orsa Besparingsskog ett markinnehav på ca 75000 ha, varav 60000 ha är produktiv skogsmark. En viktig del av verksamheten är Tallheds plantskola, där de plantor som skall växa i våra framtida skogar odlas.
I vår verksamhet ingår även jakt, fiske och stuguthyrning. Vi har ett sort vägnät för våra verksamheter och många av vägarna är tillgängliga för allmänheten. En del av den ekonomiska vinsten från våra olika verksamhetsområden återförs till våra delägare och till bygden i form av bidrag och olika utvecklingsprojekt.
Orsa och Besparingsskogen ligger geografiskt i ett gränsland mellan Dalarna och Hälsingland, med Härjedalen i norr, med kontor i centrala Orsa.
Välkommen att kontakta oss eller besöka oss!
Varför bildades Besparingsskogen?
Under andra halvan av 1800-talet växte järnbrukens och gruvornas behov av virke vilket medförde att man började avverka skog mer systematiskt. I Orsa fanns mindre järnbruk i Bäcka och Fredshammar mellan 1697 och 1882. Av tradition hade bönderna i Dalarna delat marken mellan alla syskon (i andra delar av landet ärvde det äldsta barnet marken). Denna ständiga delning där alla skulle ha ägolotter på alla ställen där familjen ägde mark skapade små, svårbrukade ägoskiften.
Staten försökte upprepade gånger göra något åt detta och i Orsa gjordes ett storskifte 1859-1884, där man reducerade ca 100 000 små ägolotter till större ägolotter. I samband med detta bildades Orsa Besparingsskog (en besparing för framtiden) med 53 000 hektar, där Orsabönderna kom överens om att avsätta en tredjedel av all skog för gemensamt bruk. Varje markägare som fick skog avsatt till besparingsskogen fick andelar i den i form av jordtal. Delägare i besparingsskogen och socknemännens övriga samfällda tillgångar är de som äger fastigheter med jordtal. Avkastningen skulle gå tillbaka till jordägarna i form av bidrag till skogsbruk och ändamål som gynnade bygdens utveckling.
När man efter storskiftet började avverka den gemensamt ägda skogen blev Orsa en förmögen kommun. Den totala inkomsten från avverkningarna var ca 150 Mkr och mellan 1886 och 1933 betalade Orsaborna ingen kommunalskatt. När avverkningarna var som störst arbetade 6000 personer och 3000 hästar med att avverka och ta fram virket ur skogen. Orsa Besparingsskog blev en stark och inflytelserik organisation som i slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1950-talet byggde skolor, tingshus, industrier och ålderdomshem.
Organisationen
Övergripande organisation
Jordägarstämman, som sammanträder två gånger per år, har till huvuduppgift att välja en allmänningsstyrelse och en jordägarnämnd. Jordägarnämnden väljer sedan i sin tur beredningsorgan.
Som delägare i Besparingsskogen ingår du i organisationen. Alla delägare i kan gå på stämmorna och rösta. Att gå på jordägarstämmorna ger dig möjlighet att vara med och påverka Besparingsskogens framtid och utveckling och därmed även din egen och kommande generationers utveckling.
Besparingsskogen lyder under lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Grunden för verksamhetens förvaltning finns i Reglementet.
Operativ organisation
Den operativa verksamheten lyder under allmänningsstyrelsen och är uppdelad i ett antal underavdelningar.
Lag och reglemente
Lag om allmänningsskogar
Besparingsskogarna har en egen lag som vi lyder under och där framgår vad vår verksamhet skall syfta till. Förutom att vi skall förvalta våra skogar skall avkastningen, vinsten, bla främja skogsbruket med binäringar, förbättra vägar eller gå till andra ändamål som är till gagn för delägarna eller hela befolkningen i socknarna. Den första allmänningsskogslagen beslutades år 1938. Den nu gällande lagen, Lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, är från år 1952. Under tiden har smärre förändringar gjorts i lagen och år 2000 gjordes ett större ingrepp, då kravet på införlivning av inköpt mark slopades.
Länk till Lagen om allmänningsskogar
Reglemente
Nuvarande reglemente är det femte i ordningen sedan Besparingsskogen bildades. Två av reglementena är en direkt följd av fastställandet av allmänningsskogslagarna 1938 och 1952.
De fem reglementena har fastställts:
– 1886
– 1940
– 1954
– 1974
– 2015
Ta gärna del av PDF:er nedan
Styrelse och nämnd
Allmänningsstyrelse
Enligt reglementet för Orsa Besparingsskog skall allmänningsstyrelsen bestå av ordförande och fyra-fem andra ledamöter, varav en vice ordförande. Ledamöterna utses genom val på jordägarstämma. Mandatperioden är två år.
Allmänningsstyrelsen förvaltar Besparingsskogen och övriga tillgångar och är det organ som beslutar i alla frågor, som inte enligt lag eller reglemente ska beslutas av Jordägarstämman eller av Jordägarnämnden. Ansvaret för skötsel och underhåll av de s.k. jordägarvägarna ligger fr.o.m. 2018 hos jordägarnämnden.
Nuvarande ledamöter och mandatperioder
- Martin Moraeus, ordförande (2023-2024)
- Ulf Andersson, vice ordförande (2024-2025)
- Lars Ohlsson (2023-2024)
Matilda Bastman (2024-2025) - Tomas Hanser (2024-2025)
- Niklas Friberg (2023-2024)
Jordägarnämnd
Enligt reglementet för Orsa Besparingsskog skall Jordägarnämnden bestå av ordförande och fyra-fem andra ledamöter, varav en vice ordförande. Ledamöterna utses genom val på jordägarstämma. Mandatperioden är två år.
Jordägarnämnden bereder frågor om bidrag för Jordägarstämmans beslut och är ett organ som verkställer Jordägarstämmans beslut om bidrag. Nämnden tar även fram förslag till bidragsbudget avseende nästkommande kalenderår.
Jordägarnämnden hanterar bidrag avseende skogsbidrag, jordbruksbidrag och kulturbidrag.
Nuvarande ledamöter och mandatperioder
- Tomas Hanser, ordförande (2024-2025)
- Erik Bergkvist vice ordf (2023-2024)
- Olof Djus (2023-2024)
- Malin Sundin Grindal (2023-2024)
- Elsmarie Laggar-Bärjegård (2024-2025)
- Mats Smids (2024-2025)